Psykisk ohälsa har blivit tabu.
Något som man skäms över.
Men varför? Jo, många som vänder det till något negativt.
Det är fel att må ständigt dåligt, ha självmordstankar, skadebeteende, ätstörningar mm.
Men bara för man lider av psykisk ohälsa betyder det inte att man är mindre värd som person. Man märker av hur folk försvinner ur sitt liv, man tar avstånd och man kan känna att man inte vill bli drabbad av den sjukdomen.

Hos mig har de både kommit och gått folk sen mitt liv gick rakt åt helvete.
Min ohälsa började för snart 1år sen och för var och varannan månad blir den värre.
Men jag är inte värd mindre för det.
Det ända jag kräver är att man ska va öppen sinnad och försöka ha förståelse.

Det är inte roligt att vara ständiht trött.
Ständigt ha något som kämpar emot.
Att komma upp ur sängen kan vara en kamp och att duscha kan vara en titt in i döden typ. Det tar emot så jävla mycket och ändå så är de ingen som vill fråga mig hur jag mår.
Det är lätt att se glad och positiv utåt.
Men i min ensamhet så är jag bara där.
Varken skrattar eller ler.
Kan ligga i soffan och bara glo upp i taket i flera timmar.

Att tänka på att klara skolan är helt omöjligt just nu.
Jag har orken men lusten finns inte.
För höga krav på mig själv samt jag är tädd att bränna ut mig själv.
Jobba, det är otroligt roligt.
Men helt omöjligt när ja knappt klarar av min vardag just nu.
De ända dagarna som funkar som jag mår bra det är då ja får träffa mina barn.
Min depression och ångest är som bortblåst. Som jag aldrig haft det.
Och så vill ja må varje dag!

För jag vet att min ohälsa har ett stort övertag på mig. Och jag kämpar med att få tillbaka den jag är.

Idag är det Masons födelsedag!!
Den 19april 2014 givk mitt vatten när jag låg u sängen. Jag trodde ja va kissnödig så jag knep igen men ändå rann det.
Klockan va 14.30 när ja va medceten att de va vattenavgång.
Klockan 17 ringde jag mamma och therese att de skulle komma då de skulle med oss in till förlossningen.

Det va en varm o solig dag, så vi satte oss på balkongen där ja åt cocktafrukter.
Klockan 19 ringde therese till förlossningen för lite rådfrågning och 20.40 va vi framme i linköping.
Mamma och radmus fick skjuts så de köpte med sig mat från donken.

Uppe på förlossningen så tog de ctg kurva o mitt under värkarna käka ja min hamburgare.
Barnmorskan kände efter o gav oss 2alternativ.
Åka hem igen eller ta en promenad runt sjukhusområdet. Så vi skulle ta en promenad.
Påväg ut ur förlossningsrummet så börja de riktiga värkarna. Fick andas igenom som bara tusan o ja va bara öpprn 3cm.
Vi gick ner till södra entrén kl 23 och kom in ca 23.45 och då va ja öppen 8cm.

Där låg jag med min smärta och väntade på epeduralen och den fick jag 01.40
Lyckades vila lite innan de tog hål på hinnan så all vatten gick och då va plötsligt klockan närmare 06.

06:15 fick jag en bebis uppslängd på bröstet. Men han va varken rosa eller skrek.
De tog ett tag innan de lyssnade på mig och de tog honom och sprang iväg då han vart blå.

06:30 kom de in igen och grabben va perfekt!
4310gram och 52cm lång.
En helt underbar pojke.

Grattis Mason Erik Jögimar på din födelsedag!!!