Trött, ont, psykisk ohälsa, omhändertagna barn. Ja livet leker med en.
Den största boven i detta är nog all smärta jag har. Varje dag. Dag in, dag ut.
För snart 2år sen fick jag veta om min tumör. För 4 år sen börja kroppen ge upp efter sista graviditeten.

Ja, för 4år sen börja min kropp ge upp.
Ständigt ont i rygg och höfter.
Detta har nu spridit sig till mitt ben.
Mitt ben är bortdomnat 6 av 7 dagar.
Det krampar, känsel bortfall, inflammation i musklerna. Gått hos sjukgymnast 1år utan framsteg. Smärtan vandrar mellan höft och fot och så håller det på. Detta kan slå ut mig flera dagar efter ansträngning och jag orkar inte mer. Här om dagen träffa jag en läkare, en jätte trevlig som lyssna på mig. Han undersökte mig noggrant. Så nu väntar jag på magnetröntgen. Visar det inget ska jag få träffa en neurolog.
För mitt liv kan inte vara så här, ja är bara 24.

Men livet för med sitt gott med.
Köpt bil, körkort snart och min underbara familj och vänner pch mina barn.

Jag kämpar på med ett leende, trotts tuffa dagar.

[Bild]