everydayisamiracel

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av bianca jögimar - 4 maj 2017 16:57

Igår kväll fick ja så jävla ont i tanden.
Satt utan värktabletter o bara grät o grät.
Hela natten och dagen har bestått av smärta.
Ringde tandläkaren o "fick" en tid.
Kommer dit och kommer de någon tandläkare?!!
Jävla skit stad.
Så åter hemma med smärta och är så förbannad. Trött på de här nu.

Av bianca jögimar - 2 maj 2017 22:48

Jag är trött.
Trött på att bli anklagad för falska saker.
På att inte bli frågad innan man kastar skit på mig.
Inte konstigt man har dragit sig tillbaka för allt. För vem vill göra saker när de ändå blir skit av allt?
Allt ja försöker är att finnas för alla inom rimliga ramar.
Men när ja ställer upp så blir de bara Kaiko av det. För att?
Jo inte frågar man hur saker ligger till utan istället så kallar man mig saker och påstår det ena och det andra.
Men ursäkta mig för ja försöker vara sams med folk. Speciellt när de har med mina barn att göra.
Så nu är de slut på att folk ska ta fram offerkoftan bara för ja är godhjärtad.
Och så länge ja inte träffar er tillsammans så är de inget att blossa upp till ett krig.

Men nu är de svart på vitt.
Min familj är ju dummare än dummast och ska de vara så här så säger ja upp allt med dom o göra.

Trött på att få skit för allt.
Inte konstigt ja inte orkar med skolan längre.

Av bianca jögimar - 30 april 2017 09:41

Idag är de söndag och de betyder att mollie kommer idag!
På detta så är vädret helt underbart och hoppas de håller i sig en stund.

När ja vakna så va ja heelt övertygad om att ja försovit mig då solen lös på för fullt.
Som en raket for jag upp och nu har man fixat sig o ska få i mig en macka då ja inte åt igår.

Ha en bra dag på er!

Av bianca jögimar - 29 april 2017 16:33

Idag kom Mimmie och Mason hem på umgänge.
De va jätte roligt och massa bus o spring.
Vi hittade ett par brandbilar som va väldigt intressant att titta på och när brandmännen kom tillbaka så visa dom upp lite saker som fanns där inne. De vart jätte blyga men efteråt så märkte man hur intressant det var.

Vi gick till lekparken där de hoppades, gunga, jaga.
De lekte poliser och att jag va fången, tjuven dvs.
De tryckte ner mig på golvet i "polisbilen" och skrek att jag inte får gå nånstans för jag ska till fängelset. Haha!!
Oj så de skrattade och hade roligt.
De låtsades "skjuta" mig och skrek pang pang. Jag undrar mer var de fått de ifrån för de va helt nytt!

De cyklades och sparkcykeln va populär.
De gled runt på de i 2timmar innan ja övertala dom att vi måste hem o fixa inför lämningen.

Så när vi kom hem varva vi ner lite då dom va trötta. Så glodde lite på tv och lördagsgodis.

När de va dags att klä på dom börja problemet.
Mason skrek för fulla muggar, åla sig runt och klamra sig fast i armen på mig.
Mimmie försökte trösta han och sa upprepande gånger "Mason jag vet du vill stanna hos mamma. Men de bestämmer inte hon. Det gör tanterna "
Då börja jag gråta.
Försökte i 30minuter att få på mason skorna o jackan men de gick inte.
Bad mimmie ta fram medicinen så han kunde ta den men de vart bara att han slängde runt på sig själv och skrek.

De gjorde så ont. Han tröck verkligen in sig själv i mig och krama mig. Han ville verkligen inte gå.
Och mimmie förstod det o försökte trösta oss båda samtidigt som hon sa att hon själv blir ledsen när han gråter sådär.
Till slut så slängde ja ner skorna i en påse, fick på han jackan o så sprang vi till bilen.
När han sätts i bilen så säger han "min mamma, mimmies mamma, ninni (mollie) mamma.
Sen stängdes dörren o ja kunde se hans blick genom rutan.
Hemskt!
Så fort ja kom hem så kom panikattacken.

Jag älskar mina barn så jävla mycket.
Men att inte kunna trösta och finnas där 24/7 är grymt jobbigt.
Hoppas innerliggen de är en period.

Av bianca jögimar - 28 april 2017 17:23

Som de står, i längen kan de bli skit.
Om precis vad som hellst.
Men nu är de mina matvanor.

För några månader sen kunde ja äta portioner som 2vuxna män.
Inte direkt hälsosamt men kroppen mådde bra då.
Men med tiden så har de gått från att äta 4gånger om dagen till max 2, om ens det ibland.

Jag är en sån där människa som drar ut på de när de kommer till mig själv.
Är jag ensam så kan ja skita i att äta på flera dagar och tar mig nått glas filmjölk istället.
Nu så har de blivit så att ja är hungrig men ja kommer inte till skott att faktist laga mat.
Det är jobbigt, blir massa disk och sen är de tråkigt att äta själv.
Kommer bara med nya ursäkter hela tiden.
Jag går varken ner eller upp i vikt.
Ja ser likadan ut kroppsmässigt.
Men magen är knas, ja går konstant på toa utan resultat och ja blir uppblåst.

Jag måste få hjälp av vården så jag slipper min ångest och så ja slipper falla ner i ätstörningsträsket.
För tankar finns att när ja ätit något, att antingen ta laxerande eller kräkas.
Än så länge är ja tacksam ja kan kontrollera mig.
Men i längden, då kommer det ta över.

Idag är ja osäker om de blir någon mat.
Men imorgon, då är de garanterat att få i sig lite då jag har barnen o då måste man va en bra förebild o äta med dom.
För jag tänker inte visa att ja mår dåligt för dom. De har redan tillräckligt mycket i huvudet.

Av bianca jögimar - 28 april 2017 13:23

Idag vart de sen uppstigning.
Somna as sent tack vare tandvärk.
I augusti så har mamma lovat o hjälpa mig o betala tandläkarvård så ja får snällt bita ihop.
Fördelen med tandvärk är att de blir billigare med mat då ja knappt vågar äta haha.

Imorgon kommer barnen, mimmie och mason så ja hoppas vädret är bra så man kan vara ute annars blir de bra inne med.

Av bianca jögimar - 27 april 2017 16:39

Igår va de möte på psykiatrin för mitt mående. Mötet bestod av massa annat.
En klar besvikelse från min sida som bara vill få må bra och få tillbaka min livsenergi.

Iallafall, fick ännu en diagnos.
Känns lite sisådär.
Jag, en till diagnos.
Men de kan förklara mycket.

Jag har gått från stress tålig till att inte klara av stress allt. O detta har lett till psykisk ohälsa.
Har gått från att lära mig saker direkt till att knappt få in saker i huvudet.
Klarar inte av nya saker o nya möjligheter.
Så jag står o bara trampar o trampar utan att komma någonstans.
Så jag ger denna termin ut ett försök annars funderar jag på nya möjligheter.
Hitta en utbildning där slutresultatet är där ja får jobba på egen hand o mindre stress.

Allt runt omkring mig är en faktor till att jag mår så här.
Mycket press, stress, höga krav och förväntningar.

Nu är de dags att fokusera på mig.
Mig o mina barn är i fokus.
Allt för oss!

Av bianca jögimar - 22 april 2017 19:47

Idag har man inte gjort ett piss förutom o bara slappa o glo på tv.
Velat gå ut men vädret är inte direkt på min sida idag trots lite sol.
Har som sagt inte hänt ett skit idag.
Eller jo, suttit och rullat cigg konstant i 1.5h som tidsfördriv... bra nöje va? Haha!
Nä nu ska ja väll göra något innan läggdags.

Ovido - Quiz & Flashcards