Det är hemskt att leva med ångest.
Att vakna med de o sen övertala sig själv till o ta medicinen är fan sjukt.

Senaste dagarna har ångesten växt i raketfart. Äckligt fort.
Vart helt förlamad i kroppen o ingenting händer.

Imorgon så fårman åka ut till mamma.
Där träffar man resten av familjen o de skabli så skönt.

Men nu, ska ja försöka sova.