everydayisamiracel

Senaste inläggen

Av bianca jögimar - Onsdag 17 juli 21:25

Oh shit, redan onsdag!
Veckan khar sprungit iväg och resten lika så!
Igår så åkte jag till norrköping för att följa med gubben på jobbet.
Så igår blev det Norrtälje och ikväll Uppsala.

Helgen kommer bestå av barnen och kolla på alla Lejonkungen filmerna då jag verkligen vill se den nya som har premiär idag.

Men nu ska man göra sällskap och sen sova för imorgon ska jag hem då de vänyas möta och lite ärenden på fredag!

ANNONS
Av bianca jögimar - Söndag 14 juli 21:56

Suck. Ännu mer suck.
Lite ångest på det med kan jag inte förneka.

Haft en amazing och underbar helg med familj och gubbe.
Lite ensamtid på det med uppskattades.

I lördags så vakna vi redigt sent, runt 11.30 snåret så blev o skutta upp o käka frukost för att sedan åka till stan och plocka upp familjen.
Först drog vi mot strålsnäs för att leta svamp och bär, men magkänslan sa nej så då vände vi och körde mot tjällmo.
Svamp hitta vi alla, i mängder!

Idag så har de varit kvalite tid oss emellan, sällan de sker då vi ses så sällan nu för tiden pga jobb och jag har massa möten i veckorna.

Men blev en tripp till Askersund för att handla lite behövligt, men blev en glass i hamnen med för oss.
När vi lämnat maten och allt så drog vi iväg till hökasjön där vi båda hoppa i o bada lite.
Otroligt skönt denna varma dag, 38°c på baksidan så ja va sugen på o svalka av mig.
Sen dess har vi rensat svampar, käkat och bara glott på Bron och ja har dragit mig från att säga hejdå.

Har lite separationsångest då ja srtt fram emot helgen såpass mycket och så springer den bara förbi...
Men på tisdag har jag lovat att komma till han på jobbet och följa med lite!
Så de ska bli kul!

Nu ska man städa undan lite och försöka komma till ro i tysnaden.

ANNONS
Av bianca jögimar - Torsdag 11 juli 23:44

Som jag läntat heeela veckan på att det ska bli fredag! Och med fredag innebär det att martin kommer tillbaka från jobbet!!
Ser jag sjukt mycket fram emot.
Vad som sker i helgen vet jag inte mer än att vi ska försöka ge oss ut och "kampa" nånstans haha. Spännande, spännande!

Idag har man inte gjort direkt mycket.
Vart hos syster och hängt för att sedan dra hemmåt och städa.
Ständadet tog dock en paus då jag fick för mig att baka mitt i allt.
Sen har de inte hänt ett skvatt efter maten.
Sista tvätten är i för helgen sen är jag upptagen med annat, mycket roligare ?

Av bianca jögimar - Onsdag 10 juli 14:58

Helvete vad varmt det blir när de är kvavt i luften. Blev en 2,5km promenad och lite bad i hökasjön för akilles. Det uppskattades!
Tillomed syrran plumsa i en snabbis.
Nu ska jag dö en stund innan man beger sig vidare mot motala. Ja.

Av bianca jögimar - Tisdag 9 juli 20:07

Lillsyrran sov på vishan inatt hos mig, va en trevlig och lugn kväll. Lite för lugnt utan akilles.

Men idag blev det linköpung.
Lite käk på teddys innan möte för att sedan dra till mamma och käka ännu mer.

Fick med mig båda hem inatt igen då planerna imorgon blir att förhoppningsvis promenera till skön och låta hunden bada.
Annars blir det en lugn dag, som man behöver.

Lite tråkigt när man är smått van att ha gubben hemma men inte många dagar kvar innan han kommer tillbaka till mig!

Bara för det är den sötaste elefanten jag någonsin skådat idag!

Av bianca jögimar - Tisdag 9 juli 00:20

Godkväll.

Var länge sen det uppdaterades, 2017 va senast om jag minns rätt.

Livet har ändrats med korta ord. Åt det bättre hållet.
Jag har haft mina upp och ned gångar under årens gång. Jag har fallit men alltid tagit mig upp. Jag har kämpat genom blod och tårar och trott att livet har inget gott att ge mig.

Juni 2018 separera jag efter om och men från de mest destruntiva förhållandet jag haft.
Han var speciell, han är speciell.
Idag har vi en bra kontakt och att han kommot så långt i dagsläget gör mig stolt.
Han har gjort mog stark, på ett sätt man egentligen inte ska behöva uppleva. Men det förde bra erfarenhet.

Trodde aldrig att ja skulle bli kär igen.
Men när man minst anar det, så sker det.
Så nu ska ja berätta hur ja möte min kärlek.

Den 22 December 2018.
Jag låg och sov efter en kväll hos en vänn med lite alkohol. Var fortfarande onykter när jag vaknar av att dörrklockan tjuter för fullt.
Slänger på mig morgonrocken i all hast och valsar ut i hallen där jag öppnar ytterdörren.
Där står mina vänner, 06:14 på morgonen och frågar om de får komma in.
Onykter som jag är släpper jag in dom. Med sig har de två kompisar. Adam & Martin.
Vi sätter oss i soffan och jag försöker nyktra till lite medans jag snubblar runt i lägenheten.
Springer in i sovrummet och slänger på mig lite kläder för att sedan snubbla ut i vardagsrummet där gänget sitter och pratar i mun på varandra.
Presnterar mig för de nya grabbarna och fångar min uppmärksamhet på en av de speciellt. Men han hade redan sällskap hit så jag drog mig undan lite. Efter en stund så hälls det upp groggar. Hade inte ens vart vaken en halvtimme innan man svepte första groggen och dagen starta med musik och härligg folk.

Efter dagens gång så åkte vi till min syster och sen dess har en av grabbarna vart vid min sida i vått och torrt.

En av dom blev min bästa vänn, en jag fick förtroende för och en jag öppnat upp mig helthjärtat för. En som sedan skulle öppna mitt hjärta på ett helt annat plan.

Efter några dagar så vart jag omvänd. Jag ville inte ha närhet, jag fräste åt allt han gjorde.
Men samtidigt kunde jag inte låta han vara.
Jag portade han från sovrummet. Han fick varken kramar, pussar eller ens en kyss.
Men ändå kom han varje lediga stund, för att vara med mig.

Jag lät honom komma mig nära och lära känna mig. Vi va på samma nivå i tankar och vi förstod varandra lite läskigt bra. Än idag.

5 månader senare så beslutar vi med att gå ut offentligt att vi är ett par. Jag hade svårt att veta hur de skulle kännas att vara kär. Men han berättade i punkter med sån tålamod. Det var då jag förstod hur de kändes att vara lycklig, att må bra.

Han har sett mig förbannad, skrika, slå min hand gul och blå i panik.
Han har sett mig lycklig, onykter, i mitt rätta form och han har lyckats forma om mig från den trasiga jag, till den glada och lyckliga jag idag.
En kille jag vågar allt för, att dansa onykter, klättra i berg och köra bil till att sitta i en lastbil jag är så rädd för.

Han får mig att göra framsteg, att få mig själv stolt över mina egna handlingar. Att få växa upp till en bra och god person, som jag en gång varit.
Han accepterar mina brister och han stöttar mig. Och jag är så otrolig tacksam för denna kille i mitt liv.
Och, mina barn älskar han.
Det är nog det viktigaste!

Dessa år har varit lärorika.
Jag behövde tappa mig själv för att kunna formas om igen, att kunna hitta min egna identitet bland all kaos mitt liv har orsakat.
Livdt är inte perfekt, men inte långt ifrån.
Men tack vare mitt hjärta och hans otroliga otålamod så är jag här idag.

Jag älskar dig Martin Axelsson.

Av bianca jögimar - 29 september 2017 12:47

Ett par dagar i helvetets klor och jag överlevde den grymmaste smärtan en människa kan uppleva. Typ.
Värre än att föda barn iallafall.

I tisdags så påbörja jag en resa tack vare mamma.
Kl 08 va jag hos tandläkaren för en totall undersökning för att fixa till allt i munnen.
Efter det så börja de värsta jag varit med om.
När jag kom hem så hade vi retat upp nerverna till max och inget dög. Hade så ont så ja bara grät o vred o vände mig.
Dagen efter började magen krampa i högsta hugg som biverkning av penicillinet.
Och då återstod det ännu en dag tills nästa tandläkarbesök.

Väl hos tandläkaren hade ja dån smärta i tand och mage att ja ville hem. Men hafe inte löst några problem.
Så vi öppna upp 3 tänder och när ja kom hem så sov jag i 26h.
26h sömn och tandvärken helt borta.
Så jääävla skönt o perfekt till helgen när de små kommer!!!

Nu ska ja njuta och städa upp lite.
Och tacka gud o mamma att jag klarade detta!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se